Carl Fredrik Johansson

Sverigedemokraterna vill att valet den 22 mars ska handla om ”massinvandringen”. Värderingen i det ordet går inte att missa, de gillar inte att det kommer för många människor och flyttar till Sverige. De är helt enkelt emot invandring, av princip. Men vi är många som tycker annorlunda. Av flera olika skäl.

Ett av de vanligaste argumenten handlar om synen på flyktingar. Att den som flyr från krig eller förföljelse, och står och knackar på vår dörr, självklart ska beredas plats hos oss. Vi har lovat FN att ta emot en viss mängd (kvotflyktingar) men även andra som är flyktingar är välkomna. Men den delikata frågan är om den som säger sig vara flykting verkligen är det? Ljuger hen? Det måste självklart utredas och en stor del av Migrationsverkets personal jobbar stenhårt och målmedvetet för att avslöja alla blottor i den asylsökandes berättelse. Och hjälp får de också, av rasister och andra som använder sin energi till att misstänkliggöra de asylsökande. Men om Migrationsverket ändå kommer fram till att du bara berättat sanningen och har goda skäl, då är du trots allt välkommen.

Men sen finns det en annan ståndpunkt, som många som argumenterar mot Sverigedemokraterna använder. Nämligen att Sverige blir ett roligare och bättre land att leva i om människorna som bor här är olika, kommer från olika ställen, och bidrar med olika erfarenheter till vårt gemensamma. Har man den åsikten brukar man självklart försvara rätten att komma hit som flykting, men i grunden handlar då invandringen om att skapa ett spännande, modernt, mångkulturellt samhälle.

En del debattörer drar det så långt som att börja räkna på invandringen. Vi ”tjänar” si eller så mycket på alla som kommer hit. Ett barn som föds i Sverige kostar pengar för oss andra i 20 år innan den börjar leverera till det gemensamma, medan en analfabet från Somalia bara behöver 7-8 år på sig.

Argument för arbetskraftsinvandring hamnar också här. Vi skulle liksom inte ”klara oss” om det inte flyttade hit dugliga byggnadsarbetare, ambitiösa restauratörer, personal till äldrevården eller människor med någon annan yrkeskunskap som det just nu är brist på.

Säkert stämmer de kalkylerna. Och visst håller jag personligen med om att Sverige skulle bli otroligt mycket tråkigare om alla som bodde här hade exakt samma bakgrund. Men är det inte lite märkligt att göra andra människors livsval till instrument för vår lycka eller ekonomiska framgång? Är de bara välkomna till Sverige om de levererar god mat, ny musik och 60 timmars arbetsveckor?

De flesta av oss som växt upp i Sverige anser det nog ganska rimligt att vi kan åka var vi vill. På semester till vilket hörn av världen som helst, som utbytesstudent till någon skola långt hemifrån eller, om vi skulle få ett coolt jobberbjudande eller bli kära i någon från en annan kontinent, då antar jag att vi skulle kunna tänka oss att flytta permanent till ett annat land. Och varför skulle vi inte få göra det?

För det är precis det som det handlar om. Din och min rätt att själv få bestämma var vi vill bo, leva, arbeta, studera eller vad vi nu vill ägna oss åt. Helt oavsett om vi är ”lönsamma” för någon annan, bedöms bidra till kulturen på den plats vi bosätter oss eller, för all del, helt oavsett om vi är förföljda eller inte.

I Kumla bor i dag en 16-årig kille som kommit till Sverige för ett par år sedan, utan sina föräldrar. Migrationsverket slår nu knut på sig själva, ägnar många, många timmar åt att övertyga sig själva om hans skäl att stanna här inte är tillräckliga. Språkexperter är inkallade, jurister har arbetat, handläggare svettats och polisen står beredd om man till slut kommer fram till att han inte är välkommen.

De följer säkert lagen. Så klart de gör. Men lagen bygger på idén att Sverige är för litet för att han självklart ska få plats. Att det kan vara bättre för oss som redan bor här att han inte får följa sin dröm och leva tillsammans med oss. Vad är det som tar oss rätten att ta den typen av beslut över honom? Vad är det som gör att vi anser oss ha företräde till just den här platsen? Att de som råkar vara födda någon annanstans ska hålla sig där? Varför blir Sverige ett bättre land av att han tvingas åka härifrån?

Alla välmenande skäl till att fler människor borde ges plats i Sverige i all ära. Men det räcker med att lita på idén att var och en klarar av att ta beslut om sitt eget liv på egen hand. Om vad de vill läsa, lyssna på, tycka, jobba med, vem de vill älska. Och var de vill leva. Att det dessutom blir bra för oss som bor i Sverige om fler väljer att leva med oss är bara en trevlig bonus.